Easy living!

Ja, då har en vecka flugit förbi här i Thailand. Och vi har gjort precis det vi tidigare lovat oss själva att aldrig göra - vi har tagit in på en Sunwing-resort. När vi bestämde oss för att åka till Thailand gjorde vi det med fokus på att barnen skulle få sin bästa tid någonsin. Efter två månaders upptäcktsresande i bil genom Australien kände vi att det var dags att hitta en lite enklare vardag där barnen får sitt utan att vi måste anstränga oss för att de ska ha det bra. Så vi googlade fram det bästa barnhotellet i Thailand och häpp! Det visade sig vara Sunwing Kamala resort. Så vi svalde stoltheten och våra förutfattade meningar och bokade en vecka.

Väl på plats kan vi säga att livet är precis så enkelt som vi hoppades på när vi bokade. Det finns åtta pooler, barnklubb, mycket barnaktiviteter, helt ok gym, bra mat och egen sjukvård. En del av våra fördomar har besannats: det är mycket svenskar här, vi hänger hellre på hotellets poolområde än på beachen, man ser inte speciellt mycket av Thailand och redan efter ett par dagar kan vi alla Lollo och Bernies hela repertoar utantill. MEN, vi kan också säga att svenskar är betydligt mer hänsynsfulla grannar än ryssar och asiater, att barnen ÄLSKAR att de kan prata med andra barn och de fick kompisar direkt, de har verkligen sett till att barnen mår bra här och trots att dagarna nästan sett likadana ut sedan vi kom hit, märker vi att barnen mår bra av det. Och när barnen mår bra är livet enkelt för oss vuxna. Det finns så mycket kul för barnen att göra och då kan en av oss enkelt ha alla tre barn medan den andra kan träna, jobba, gå på massage, sova, sola eller göra vad man vill. Det känns verkligen som om vi är på semester nu.

Så, nu har vi svalt vår stolthet och insett att en semester numera också kan innebära en vecka (eller ja två, vi bokade på en vecka till…) hos Lollo & Bernie. Vi kan också rekommendera Kamala Beach för småbarnsfamiljer i Thailand, speciellt nu lite innan den riktiga högsäsongen då det bli betydligt mer folk. Och om ni kommer hit måste ni äta på Lillos. Bästa restaurangen! Nu är enda frågan hur vi kan röra oss härifrån utan att barnen kommer att bryta ihop av besvikelse…

We made it!

Huurrraaaa!! Vi är i Sydney! Vi har upplevt mååånga timmar i bil, snabba ändringar i reserutten, haft krismöte, tårar, läskiga naturkrafter, sjaskiga motell och evighetslekar. Men vi har också sett en stor del av Australien, upplevt fantastisk natur, varit i paradiset och vi har fått hitta vardag i både storstad och ute mitt i ingenstans. En sådan lyx att vi knappt tror att det är sant.

Bondi Beach - Sydney

Tack Brisbane!

Nu har våra tre dagar i Brisbane gått och imorgonbitti fortsätter färden söderut. Vi hade inte några högre förväntningar innan vi kom hit. Just nu är vädret här i Queensland otroligt turbulent och det går ut varningar för regn, översvämningar, stormar, hagel (stora som tennisbollar) och åska flera gånger varje dag i området. Det stora ovädret är över oss, som tur är eftersom vi åker söderöver, men prognosen för tiden här och kommande vecka är mest regn och blåst. Så vi förberedde oss för att mest hänga på hotellet här.

Men som tur var slog inte prognoserna in. Vi har haft helt ok väder. Det är inte supervarmt längre och inte soligt hela tiden, men vi har kunnat hitta på saker varje dag och ovädren har passerat runt oss. Brisbane huvudstad i delstaten Queensland och har ca 2 miljoner invånare, så det är en riktig storstad. Det blev lite av en chock första dagen på stan med alla intryck nu när vi mest befunnit oss på mindre orter och stränder de senaste veckorna, men jag måste säga att det är det här som är det bästa med hela vår resa - kontrasterna! Att få se storstäder, stränder, små hålor och att både uppleva en massa roliga saker och att hitta det vardagliga lunket i en helt annan del av världen. Och det lustiga är att när man har det ena, så längtar man till det andra. Man blir liksom aldrig nöjd…

En av höjdpunkterna här var Queensland Museum som just nu hade utställningen Spark Lab, som låter barn (och äldre barn) experimentera med sinnen, teknik, fysik och naturvetenskap för att förstå och lära sig mer. Juni och Penny älskade det och vi spenderade en hel dag där. Idag var vi också i ett supermysig område, South Bank Parklands, som hade en fantasisk lekpark, stor pool och många härliga barnaktiviteter som räckte för en hel dag ute med barnen.

Brisbane har vart grymt och en av höjdpunkterna är maten! Här finns fantastiskt god mat ifrån världens alla hörn och den är dessutom väldigt billig. Känns SÅ lyxigt att kunna köpa färdig mat igen, utan att behöva laga själv. Det är också så härligt att spendera hela dagarna med barnen. Vi ser så tydligt hur de växer, både som individer och tillsammans, under resan. Idag säger vi också grattis till Charlie, som fyller 10 månader idag!

Vårt boende:
Evolution Apartments

Våra aktiviteter:
SparkLab-Queensland museum
South Bank Parklands

Tack Cairns!

Vi hänge lääänge i Cairns - det som skulle vara en vecka blev fyra veckor tillslut, med byte av boende och del av Cairns varje vecka. Och vad glada vi är att det blev just Cairns vi råkade hamna i, när vi åkte tidigare från Bali! Vi blev lite kära i den lilla hålan i nordöstra hörnet av Australien. Den hade verkligen något för alla och bytte skepnad helt när man letade sig till en annan del.

Cairns är ingen metropol direkt, utan är väl mest känd som start eller mål (beroende på vilket håll man föredrar) för alla som bilar/bussar längs östkusten. Staden har ca 120 000 invånare, ett tropiskt klimat året runt och är perfekt att besöka deras vinter/vår som är nu, då luftfuktigheten är låg och temperaturen “bara” ligger runt 30 grader.

I stan hänger alla backpackers, utanför city finns flera välbesökta campingar för alla som bilar och på stränderna utanför stan - Trinity beach, Palm Cove och Port Douglas - är det lite mer sömnigt och mest barnfamiljer, par och pensionärer. Så det finns något för alla! Bor man inte inne i stan är det dock nödvändigt att ha bil, eftersom avstånden ofta är stora.

Det finns mycket att hitta på - turer till regnskogen, Stora Barriärrevet och en massa annat som verkligen är häftigt. På alla stränder gäller försiktighet när man badar, brännmaneter och krokodiler tillhör fanunan och därför är det ganska tunt med folk. Därför har man byggt en lagun mitt i centrum, vid havet, så att alla ska kunna bada och svalka sig. Den är ren, snygg och har till och med kritvit sandstrand. Fantastiskt! Esplanaden är också fylld med utomhussporter, beachvolleyplaner, basket- och fotbollsplaner, klätterväggar, skaderamper och mycket mer.

Cairns är också väldigt barnvänligt. Jag vet inte hur många timmar vi spenderade med barnen på Muddys Playground. En jättestor lekpark, byggd under segel så den är i skugga, med vattenlek och stans bästa kaffe i caféet i mitten. En fullträff för alla i familjen. Ofta kunde en av oss vuxna hänga med alla tre där på förmiddagen, medan den andre fick sola/träna/jobba/vila och sedan bytte vi på eftermiddagen. Det nybyggda akvariet var också poppis hos barnen! Många är också väldigt barnkära och är lite extra hjälpsamma och tillmötesgående när man kommer med barn. Så Cairns kan man med gott samvete planera in lite extratid i om man ska till Australiens Östkust.

Våra boenden:
Coconut Holiday Resort
AirBnb
SeaPoint on Trinity Beach
Rydges Esplanade

Våra aktiviteter:
Lagunen
Muddy´s Playground
Cairns Aquarium
Fitzroy Island
Port Douglas marknad
Kuranda national park
Palm Cove
Ellis beach

Compact living!

Så här 50 dagar in i vårt reseäventyr går vi in i ett nytt kapitel. Nu är det dags för familjen Nygren att bli Happy Campers! Vi har hyrt en liten Campervan (blandning mellan husbil och minibuss) i en månad för att ta oss från tropiska Cairns ner till Sydney längs Australiens vackra östkust. Det är många mil som ska betas av (nästan 250 mil, eller ett och ett halvt Sverige på längden) och vi har vart väldigt optimistiska från det att vi bokade bilen och knappt tänkt på att det skulle kinan finnas hinder med att leva så trångt, så länge, med tre små barn. Vi tänkte mest att det var ett fantastiskt sätt att se väldigt mycket av Australien på och att det var ett mysigt sätt att leva.

Vi hämtade ut bilen, packade, handlade och körde 1 1/2 h till vårt första stopp - Mission beach. Vi hade bokat en plats (betongplatta) med ström för att kunna ha el i bilen under natten. Vi hann fram, parkera och stoppa i kontakten och sedan började det skymma. Barnen var trötta och rastlösa, Charlie var hungrig, vi hade ingen aning om hur man bädda upp (en dubbelsäng i taket och en vid baksätena), tanken var att vi skulle grilla hamburgare, och så plötligt PANG!, så blev det becksvart. Så där stod vi i mörkret med små iPhone-lampor och försökte komma ihåg vart vi hade packat tandborstar, hamburgerbröd, vällingflaskor, pyamasar och iPad-laddare samtidigt som vi rev ut allt ur bilen för att kunna bädda upp. Sa jag att det var ett mygghål också?

Barnen fick mat tillslut och de stora tjejerna tyckte först att det var mysigt att klättra upp och se på film i sängen innan läggdags. Så det var väl bara att klättra in under och försöka lägga Charlie och sova själv, för vad gör man när allt ute är kolsvart - även om klockan bara är 19.30?

Men värmen. Värmen i bilen var kopiös. Och då hade vi bara haft dörrarna stängda i 20 min. Det var fruktansvärt trångt och myggor överallt. Charlie vägrade dessutom att sova (tror att hennes framtand är på väg ut) och tillslut ville inte de stora tjejerna sova däruppe, utan där nere med oss. Då fick mamman nog och tog ett eget initiativ. Kl. 20.30 packade vi ihop och körde till närmaste hotell. “Ett nattäventyr” som vi försökte förklara det för barnen som älskade det. Har aldrig vart lyckligare än när vi låste upp och det stod tre sängar på rad i ett stort rum.

Campervan är ett superhärligt sätt att åka med. Men jag är inte säker på att det är optimalt med så små barn. Och vi är ju ens inga campingmänniskor i vanliga fall… Vi behöver space och vi är nog lite för bekväma. Morgonen efteråt blev det familjeråd. Hur gör vi nu? Fortsätter vi? Åker vi tillbaka och lämnar tillbaka den? Ska vi lämna Australien då? Vi kom fram till att vi gillar ju att åka i den och det är SÅ mycket lång vägen som vi vill se, så vi bestämde oss för att vi ser den som en bil och tar in på hostels/stugor/hotell längs vägen. Lite dyrare, men eftersom det är en så lång tid så vill vi njuta av äventyret och inte bara stå ut. Vi har som första mål att ta oss till Brisbane, som är typ halvvägs. Vill vi, kan vi lämna bilen där och åka någonannanstans, men jag hoppas ändå att barnen klarar av att åka ner till Sydney. Det hade vart SÅ coolt att få se den staden och vi längtar dit. Men som alltid - barnen först!

Under vår första etapp stannade vi i en superfin park - Paronella park där både byggnader och natur var fantastiska!

Det bästa med att vara på långresa med familjen är...

• att aldrig ha bråttom till något

• att få pussas på en parkbänk varje förmiddag

• att spendera 95% av sin vakna tid utomhus

• att kunna morgonträna varje dag

• att ha tid att delta i barnens lek och spelande

• att se, känna, höra, lukta och smaka nya saker

• att planera dagen enbart efter behov och lust

• att umgås med sin partner när man är pigg och glad

• att få sovmorgon varannan dag, hela veckan

• att ofta ha dåligt wi-fi, så det inte är någon idé att kolla mobilen

• att vara fysiskt närvarande när barnen når nya milstolpar

• att inte kolla klockan, utan att bara agera på behov och lust

• att man känner sig så mycket snyggare med lite färg på kroppen

• att det är varmt och ljust både morgon och kväll

• att lösa nya uppgifter tillsammans som familj varje dag

• att spendera all barnens vakna tid tillsammans med dem

• att känna sig fri att göra och åka vart man vill

• att våra enskilda relationer inom familjen fördjupas

• att göra saker utanför ens gomfort-zone som gör att man växer som människa

• att inte veta vart vi befinner oss nästa vecka

En utflykt till regnskogen

Cairns är fantastiskt. Det är det enda stället i världen där två världsarvsområden möts på samma plats. Det är Daintree rainforest, världens äldsta regnskog, och Stora Barriärrevet som möts vid Cape Tribulation. Vi ville gärna åka dit, men gjorde bedömningen att det var lite för långt för barnen att sitta i bilen för en dagstur. Så vi besökte en närmare del av regnskogen i stället - Kuranda. Det finns jättefina snitslade banor att gå runt i skogen på och det är verkligen häftigt att uppleva det mäktiga växt- och djurriket på så nära håll. Och kul för barnen!

Re-load

Vi har bara vart på resande fot i 2 1/2 vecka, men ändå luktar både vi och alla våra kläder en blandning av solkräm, varm hud (svett), myggmedel och malaysiskt tvättmedel (efter senaste tvätten). Kläderna har aldrig riktigt heller helt torkat eftersom vi spenderat vår tid i länder med otroligt hög luftfuktighet. Men nu jäklar! Nu har vi tagit in på ett lägenhetshotell i Perth, Mounts bay. Vi bor i en tvåa med kök, Juni och Penny sover i ett eget sovrum och - Vi har tvättmaskin! Jag har aldrig längtat efter att tvätta så mycket som nu! Så idag har tvättmaskinen och diskmaskinen gått varma och allt vi äger och har, inklusive oss själva, har sanerats och rengjorts från grunden. Så det är lite som att göra en omstart av packningen som vi började med. SÅ skönt! 

Vi har också varit och handlat i en vanlig mataffär och ätit alla mål hemma idag: frukost, lunch och middag. Känns lite som om vi tagit semester ifrån semestern och hamnat tillbaka i en "vanlig vardag". Och det var väldigt skönt att bryta lite från semester-feelingen. Här behandlas vi inte som turister, utan som vanliga medborgare. Imorse, när jag handlade, låtsades jag att vi bodde här, lät fantasin ta plats och målade upp ett alternativt liv. Jag tror att jag verkligen skulle gilla ett vardagsliv som Aussie! =)

Vårt första intryck är att Perth verkar vara en väldigt mysig stad! Det är dock väldigt kallt här. Det är ju tidig vår, så på dagen är det 15-18 grader och på natten kryper det ner runt 10 grader. Vi har inte riktigt packat för det här klimatet, så vi får se hur länge vi stannar här. Idag har vi haft en hemma-dag med vila (alla barnen var väldigt trötta), tvätt, handling, matlagning och en del jobb och administration med ombokningar/avbokningar och nya bokningar. Tror det är bra att ha såna dagar också emellanåt. När man ska vara borta så länge som vi ska orkar man inte turista runt varje dag. Vi har ju trots allt haft ett väldigt högt tempo de första veckorna med 4 länder på 18 dagar.

Ändrade planer - igen!

Efter 5 fantastiska dagar vid Legian beach var det dags för oss att uppleva lite mer av det riktiga Bali, se ön och göra saker som vi sett fram emot hela våren därhemma. Trots att vi kortat vår resa pga jordbävningarna runt Bali och Lombok så var tanken att vi skulle hinna åka runt en del. Vi hade planerat Ubud, Lovina, Sanur, Uluwatu och Nusa Lembongan och på aktivitetslistan stod risfält, tempel, vattenfall, köpa smycken, yoga på The yoga barn, släppa ut sköldpaddsungar i havet, besöka marknader och mycket mer. Så igår åkte vi till Ubud för att börja Bali-resan på riktigt. Vår personliga driver kom och hämtade oss och vi var i Ubud strax efter lunch.

Vi packade upp, gick ut och käkade, handlade hem lite matvaror, barnen badade lite i takpoolen och sedan la vi dem. Jag och Robban satt och pratade lite på kvällen om hur vi skulle lägga upp resan och hur länge vi skulle stanna. Igår var det en ganska märklig dag. Inte mindre än 9 jordskalv, varav 4 lite större, hade skett under dagen utanför Lombok, vilket är ovanligt mycket - även för en plats som Indonesien. Vår chaufför hade känt att bilen gungade när han väntade för att hämta oss på hotellet, men det kände vi inte av alls. Jag var lite orolig för det här. Känslan att vara fast om något skulle hända infrastrukturen på ön skrämde mig. Flygplatsen ligger väldigt utsatt, kommunikationerna är dåliga och el/vatten/byggnader/vägar är inte så pålitliga och vår chaufför sa att man där inte är så rädda för skalven, snarare för en tsunami som skulle kunna komma. Vi bestämde oss för att stryka de saker vi ville göra på norra och östra delen av Bali (närmast Lombok) eftersom det inte kändes säkert. Vi gjorde oss iordning för natten och sedan började rummet att skaka...

Jag borstade tänderna när jag kände att golvet under mig började vibrera. Jag gick ut till Robban och vi frös när rummet började gunga. Vi hade en liten damm utanför rummet och den skakade. Det kändes som turbulens i ett flygplan ungefär, fast man samtidigt står på fast mark. En ohyggligt otäck känsla. Det höll på i kanske 6-7 sekunder, vilket kändes som en evighet. Vi var livrädda. Vi bodde på nedersta våningen på hotellet och folk utanför dörren skrek och sprang ut ur byggnaden. Vi hade ingen aning om vi skulle väcka barnen och springa eller om det inte var någon fara och låta dem sova. Man har ju ingen aning om något större väntar, hur stabil byggnaden man befinner sig i är och vart man ska ta vägen om vi måste fly.

Jag gick ut till receptionen och utanför hotellet stod alla gäster. Efter 15 minuter konstaterade man att det inte var någon fara och att vi kunde gå tillbaka in igen. Barnen sov, tack gode gud, fortfarande. Det var de 15 värsta minuterna i mitt liv. Mitt adrenalin vägrade lämna kroppen och jag kände att marken gungade (typ så som man kan känna efter att ha vart på sjön i några dagar) i över en timme efteråt. Vi kände direkt att vi ville lämna Bali nu. Vi älskar visserligen ön, men det var inte värt det längre. Inte just där, just nu, när det är så mycket aktivitet. Vi får komma tillbaka en annan gång.

Så vi satte oss ner och började leta flyg. Nästa destination för oss är Australien. Visserligen egentligen om 6 veckor, men vi kände att vi ville åka dit. Det kändes tryggt och vi ville bort. Så, utan att egentligen veta något om Australien, så bokade vi festa bästa flyg, som gick vid lunch dagen efter. Det visade sig gå till Perth på västkusten, så då körde vi på det!

Men inatt blev det inte mycket sömn. Och vi packade en nödväska med pass, pengar, telefoner, laddare, vatten, blöjor och bananer, om det skulle komma en till jordbävning under natten, så vi kunde ta barnen och väskan och springa. Att spendera en natt med att vara redo att fly för sitt liv önskar jag ingen. Även om det säkert aldrig var faktisk fara för våra liv, så räcker känslan av att vara fast och inte kunna ta sig någonstans i ett nödläge. 

Det kom fler jordbävningar under natten och morgonen, men ingen så stor att vi kände den, som tur var. Och inte förrän flygplanet lättade från marken idag andades jag ut på riktigt och det är nog första gången jag kände mig säkrare i luften än på marken.

Så nu har vi landat i Perth! Vi har ingen aning om hur våra kommande dagar ser ut och vart vi ska, men det är väl en del av charmen. Det var mörkt när vi landade, så imorgon får vi utforska mer av staden! Nån som har tips, så tar vi gärna emot dem! =)

Hej BALI!

Ny dag och nytt land! Och nu är vi i Indonesien och på fantastiska Bali!

Resdagen var låång eftersom vi började på morgonen med ett flyg till Singapore och sedan gick flyget till Bali på eftermiddagen. Singapores flygplats var dock jättehärlig att vara på och barnen hängde i ett jättestort fjärilsrum och tittade på fantastiska fjärilar en stor del av tiden. 

Vi har valt att ta de 5 första nätterna här vid Legian beach och en fantastisk resort som är som byggd för att spendera med familjen. Inte blev det sämre av att vi blev uppgraderade till en liten svit när vi checkade in. Jaaay! =) Vi vill verkligen rekommendera Padma Resort Legian till alla som åker till Bali med barn! Allt här är toppklass och barnen älskar det. Läget, poolerna, lekrummet, gymmet, aktiviteterna, maten, rummet, servicen, ja allt är verkligen fantastiskt!

Vi brukar inte gilla att bo på den här typen av ställe. Man känner ju inte så mycket av Bali här eftersom man mest hänger på resorten, men vi kände att vi ville göra livet lätt för barnen och nu när de är så glada och har så mycket att göra på dagarna att de aldrig vill gå och lägga sig, så känns det helt rätt. Det är väl bara att inse att resa med barn kanske innebär sådana här resmål ibland också. 

Från stranden ser man de gigantiska vågorna och det är så coolt att titta på alla surfare som måste leva i paradiset här. Igår gick vi ner och kollade på solnedgången och hamnade i ett folkhav med tusentals människor som satt och väntade på att solen skulle försvinna ner i havet. Magiskt vackert ljus och SÅ mysigt. 

Nu lever vi det enkla livet här i några dagar innan vi beger oss till Ubud. Där kommer vi hamna mer i stadslivet och förhoppningsvis göra lite utflykter till platser runt omkring. Vad får vi inte missa? Ge oss era bästa Bali-tips! 

Och ni följer väl oss på insta? Där uppdaterar vi lite mer dagligen med saker vi har för oss. @dayswellspent.se

Tack Langkawi!

Då har vår resa till Langkawi kommit till sitt slut och det är dags för oss att lämna ön och Malaysia. Det blev ju en resa som vi bokade väldigt kort inpå, eftersom vi valde att inte åka till Bali som planerat, så vi visste i princip ingenting om resmålet när vi kom dit. Men nu vet vi mer!

Langkawi är en ö som ligger utanför Malaysias västkust och som gränsar till Thailand. Många åker över hit från Thailandssidan med båt för att förnya sitt visum och få 30 nya dagar i Thailand och det är sluthållplatsen på den populära Andaman-rutten där det går båtar till några av Thailands finaste paradisöar. Nu i augusti är det mitt i den blöta halvan av året (likt Thailand), så vädret kan variera mycket och det kan komma stora mängder regn. Förutom ett par nätter med regn och åska var dock detta inget vi märkte av alls. Det var snarare skönt att det var lite disigt, för de dagar med klarblå himmel vi hade gick det knappt att vara ute i solen alls.

Det finns två huvudstränder lång västkusten - Cenang beach som är den stora med mycket vattensport och aktiviteter. Själva pratar de nästan alla illa om den stranden som de menar har blivit som Thailand. Lite längre ner ligger Tengah beach som vi förstått det som var lugnare och mysigare. Det kan vara bra att veta att det nästan inte finns några restauranger alls längs stranden, så om man reser med små barn är det värt att plocka med sig lite extra mellisar, eftersom man ofta får gå en bit för att äta lunch. Många större och lyxigare resorts ligger också längs stranden och där får man inte ens passera om man inte bor på området, vilket gör hela strandlivet lite meckigare än vad man är van vid i exempelvis Thailand.

Vi bodde på La Pari Pari, i en egen liten stuga, en bit från den mindre stranden Tengah. Det boendet kan vi verkligen rekommendera! Superfina stugor, bra mat (testa deras Laksa-soppa!), härlig personal och en liten pool, inget fancy men barnen älskade den. Tengah beach ligger dock en ganska bra bit (kanske 300 m) med barn att gå och där kunde vi inte bada alls, pga för höga vågor och en masa para-gliding aktiviter. 

Vi hängde på Cenang beach 2 dagar. Första dagen steg vattnet och vågorna jättemycket, så barnen kunde inte bada då heller men så fick vi tips om att åka så långt norr ut på Cenang beach vi kunde, där skulle det vara lugnare både med folk och vågor. Vi åkte dit en em och då var det verkligen perfekt! Strandhäng med jättefin strand och jättefint vatten. Det kanske är lugnare generellt i vattnet under den torra delen på året, men det var svårt att hitta bra stränder för barnen att bada på.

Vi gjorde en utflykt till norra delen och den strand som skulle vara finast - Tajung Rhu beach. Efter en taxi-resa på ca 45 min kom vi till en jättefin strand men det var vakter överallt som sa åt oss att vi inte fick gå någonstans om vi inte bodde på hotellet där och det fanns ingenstans att hyra solstolar. Vi fick tillslut komma in på ett hotell om vi åt lunch där, vilket vi gjorde, men sen fick vi lämna igen. Stranden var fin och barnen provade att bada, men man fick hålla i dem eftersom det var ganska starka underströmmar i vattnet.

Sammanfattning av vår vecka på Langkawi med barn: Langkawi har jättefina stränder, men det är svårt att bada med barn. Ett boende med pool är nästan ett måste för att kunna svalka av dem i värmen. Det är också väldigt skitigt, det byggs överallt, lite meckigt att röra sig på gator med vagn och svårt att hitta bra mat och varor att handla hem. Bokar man ett bra boende och trivs med att stanna där större delen av tiden funkar det jättebra och eftersom ön är liten går det också enkelt att ta en taxi, med appen Grab, och göra utflykter. Men ön är väldigt vacker med mycket regnskog, fina stränder och bra vatten. Det kan vara svårt att hitta blöjor, mellisar till barnen och andra bra-att-ha-saker, vilket kan vara bra att veta. Det tog oss tre dagar att hitta till en affär som var stor nog att ha blöjor och ytterligare en dag att hitta en butik som sålde frukt. Så vi levde på nudlar i kopp (som på studenttiden) den första tiden - vilket tack gode gud våra barn tyckte var jättegott! =) Malaysia är dock väldigt billigt land att vara turist i. Jag tror att våra middagar för 4 inkl dryck och någon öl nästan alltid hamnade runt 250 kr.

Boende: La Pari Pari
Stränder: Cenang beach, Tengah beach, Tanjung Rhu beach
 

Tack Singapore!

Oj, vad vi gillade Singapore! Vi hade egentligen ingen bild av staden innan vi kom, men det är verkligen en barnvänlig, strukturerad, internationell och ganska enkel stad att leva i med barn. Trots värmen och den höga luftfuktigheten hittar man alltid kyla och fläktar någonstans och man har till och med utomhus-AC i publika miljöer som gör att man inte behöver gå många steg innan man kan svalka sig igen. För att vara i den här delen av världen är det ganska dyrt att leva och göra saker, som i Sverige eller lite dyrare. Men det kan vara ett skönt andningshål att ta till i några dagar när man reser runt i sydostasien och vill hitta tillbaka till civilisationen ett par dagar. Vi var bara där i tre hela dagar, så vi gick verkligen all-in för att maximera upplevelsen så gott vi kunde - och vi hann med en hel del!

Första dagen besökte vi Singapore Zoo. Vi valde delen av parken som heter River Safari och där kan man bl a se jordens alla vapendjur, apor, pandor, klappa sjöstjärnor och se världens största sötvattensakvarium. SÅ coolt och så kul för barnen att se andra djur än vad de är vana vid hemifrån. Parken består av fyra olika avdelningar, beroende på vad man vill se och har även ett coolt nattsafari, som säkert lite äldre barn älskar.

Andra dagen blev Robban överraskad med en 40-present av Lisa och Andreas - en brunch på hotellet Shangri-La (där Trump bodde när han träffade Kim). Det var den sjukaste matupplevelse jag vart med om. Allt du kan tänka dig fanns att plocka fritt ifrån och det höll verkligen en så hög kvalitet! De hade dukat upp stationer från jordens alla hörn och jag snurrade många varv runt skaldjuren (ostron, king crab, krabbklor, hummer), det japanska köket (sashimi på lax, tonfisk, svärdfisk och pilgrimsmussla) och pastan från det italienska hörnet. Det fanns alltså en kille vars jobb var att skära upp parmaskinka till de som ville ha! I slutet skickade vi dit barnen för att ta mer, eftersom vi hade gått dit så många gånger... :) Sa jag förresten att det ingick "Bottomleys champagne" i vårt paket?! Det var ett grymt barnvänligt ställe också. Det fanns en kids corner som serverade barnsligare varianter av all mat, popcorn, glass, sockervadd och knutna ballonger. En fullträff för hela familjen helt enkelt! Hotellet har också ett av Singapores bästa lekrum som vi besökte efter brunchen. Det blev nästan en heldag där och slutade med väldigt nöjda både långa och korta människor. Även om man inte vill brunch är lekrummet väl värt ett besök.

Vi tog sedan en promenad till de botaniska trädgårdarna. Det kanske inte låter så kul men förutom alla fina områden i parken med växter, träd och blommor ifrån jordens alla hörn, har de också byggt upp värsta barnparken med linbanor, fontäner att bada i, sköldpaddor som badar i en damm, barnrestauranger och mycket mer.

Sista dagen besökte vGardens by the bay, ett gigantiskt område med parker, utslätningar, museum, lekparker och mycket mer. Tyvärr var lekparksområdet stängt för underhåll när vi väl kom dit, men tack vare det hittade vi vårt kanske bästa tips att besöka med barn - ArtScience Museum. På utställningen "Future World - where art meets science" fick barnen experimentera, leka, testa, lära och göra en massa roliga aktiviteter för att lära sig världen och dess utmaningar. Det här kändes helt nytt, SÅ coolt och barnen älskade det. De grät när det stängde (ja, vi var där så länge) och frågar fortfarande när vi kan åka tillbaka. 

Därefter åkte vi också upp i den berömda skybaren hos hotellet Marina bay sands. De har en fantastisk infinity pool på 58:e våningen och utsikten var såklart lika fantastisk som drinkarna var goda.

Så, tack Singapore (Lisa och Andreas) för det fantastiska bemötandet! Vi kommer definitivt tillbaka.

Boende:

- Hemma hos vänner på Nassim Road

Aktiviteter:
- Singapore zoo
- Söndagsbrunch på Shangri-La
- Lekrum på Shangri-La
- Botaniska trädgårdarna
- Gardens by the bay
- ArtSience Museum
- Marina bay sands skybar

Flexibiliteten ställs på prov...

Tänk vad skönt det vore om allt man hade planerat i livet blev till verklighet. Man planerade att man skulle bli lycklig, framgångsrik, snygg, förmögen och träffa en fantastisk partner och få fanatiska barn och då fick man det. Eller så planerade man sina drömmars resa med familjen till Bali, och åkte dit...

Det har ju (bokstavligen) skakat lite runt Bali den senaste veckan och 2 dagar innan vi skulle åka dit kom det andra och stora skalvet utanför Lombok som nu har skördat 82 liv och drivit tusentals med människor på flykt, främst från Lombok och de fina Gili-öarna. Självklart satt vi uppe hela natten och försökte bilda oss en så klar bild av vad som hänt och hur det var på Bali, som det kunde. Vi sökte information via media (som ofta verkade överdriva situationen på Bali, särskilt svensk media), via forum och grupper i sociala media med människor som befann sig på Bali och genom vänners vänner prata med personer som känner till området. Och det var ganska svårt att få en klar och rättvis bild av vad som hänt. De som kände av skalvet, främst på östra sidan av Bali, är såklart jätterädda och vill bara därifrån eftersom det kommit många efterskalv så att man känner att det skakar lite i marken. På västra sidan av Bali (vid de stora turistställena) verkar livet och semestern pågå precis som vanligt och man känner med Lombok-borna som drabbades (man tycker inte att man varit med om någon jordbävning alls).

När vi pratar med Indonesien-vana personer förstår de inte alls hur man kan vara rädd för att åka dit pga en jordbävning. Skalv ingår i infrastrukturen i den här delen av världen och händer lite nu och då, och det är mycket ovanligt att någon ens märker av det. Vi läste att det brukar vara 3 skalv per år i världen av den här styrkan och ett per 10:e år i den här regionen, så chansen att det skulle hända igen är mycket liten. Med det sagt så kändes hela situationen plötsligt väldigt olustig. Resan som vi sett fram emot och drömt om så länge kändes plötsligt otrygg och osäker. Vi pratade mycket och länge, och vi är egentligen inte rädda för att en ny krissituation skulle drabba oss, om vi skulle välj satt åka dit, det var mer att hela upplevelsen av paradiset kändes så långt bort när människor som evakuerats dit bara vill därifrån. Vi skulle till västra delen, Seminyak, första veckan skulle vi säkert kunna åkt dit utan problem, men eftersom vi inte behöver åka just dit just nu, så valde vi att ta en detour några dagar för att avvakta och följa situationen lite mer, innan vi åker dit, om vi åker dit.

Så vi bestämde oss för att ta en vecka i Malaysia istället, på ön Langkawi. Ett ställe vi tänkt att vi skulle åkt till, men efter Australien. Det är en kort flight på 1.30 h ifrån Singapore och ligger tillräckligt långt bort för att vara bortom riskzonen, men tillräckligt nära för att vara enkelt att ta sig dit. Så igår handlade mest om att boka av, boka om och boka på nya flyg och nytt boende. Vi tänker att det får bli lite som det blir. Nu längtar vi mest efter lugn och ro, att landa mentalt, en pool för barnen att leka i och en kall öl i solstolen bredvid. 

Det är dock lite svårt att ställa om mentalt. Men vi inser nu att det här är och kommer att vara en del av resan och äventyret vi har valt att åka på. Saker händer och det blir inte alltid som man har planerat. Men det blir bra ändå. Nu ska vi utforska Langkawi under kommande vecka!

Framme i Singapore

Äntligen framme! Efter vad som kändes som flera dygn på resa är vi nu framme i Singapore. Resan gick trots allt väldigt bra. Vi lyfte från Arlanda vid 17.30 och flög sedan ca 6 h till Doha. Där blev det en mellanlandning och vi hann precis med att fika lite innan det var dags att boarea nästa plan. Barnen höll sig vakna ganska länge och då det var ett halvfullt plan fick vi ett eget säte till Charlie att sova på. Bytet gick, trots att de somnat en timme innan vi landade, bra. Det var spännande att vara uppe mitt i natten och se nya saker. Sen var det dags för flight 2.

Snacka om besvikelse när vi fått för oss att den skulle vara lika lång, men den var 8 timmar. =( Vi sov alla dock större delen av tiden, som tur var. Vi flög med Qatar Airways och vilken skillnad det är på barnmottagande mellan olika flygbolag. Här behandlade de alla våra barn som prinsessor och såg alltid till att vi hade allt vi behövde. Så härligt!

Nu har vi landat i lägenheten hos våra vänner Lisa och Andreas och ska nu ut och utforska stan!

Hur vi förbereder barnen

Säljer vi alla dem också? Nej det gör vi inte. Inte alla. Vi har börjat att prata med dem om resan nu, eftersom nu vet folk att vi sålt vårt hus och vi har berättat att vi ska ut och resa i höst. Så många barn, och vuxna, vänder sig främst till Juni och frågar vad hon tycker om att vi ska ut och resa, om att vi har sålt vårt hus, om det inte ska bli jobbigt att säga hejdå till alla sina kompisar och berättar att de är ledsna för att vi ska vara borta så länge. Säkerligen i all välmening, men det blir lite mycket för en sexåring att bära på sina små axlar. Jag önskar så att de pratat med oss vuxna istället så hon kunde få vara fri i sina egna tankar.

Vi har berättat att vi ska ut och resa och åka på ett stort äventyr med hela familjen. Att någon annan ska bo i vårt hus nu, att när vi kommer hem ska vi bo någon annanstans och att de får nya rum då. Vi tittar också tillsammans på youtube och på filmer om Bali och Australien och än så länge är det djurlivet och surfingen som lockar mest. Det är kul att ge dem en målbild dit vi ska, men än är det fortfarande så länge kvar, flera månader, så vi försöker ändå att fokusera mest på här och nu.

De har fått varsin flyttkartong att plocka ner vad de vill spara till sitt nästa rum och de har själva fått lägga saker i hus-loppis-lådan där sådant hamnar som något annat barn kan ha större glädje av. Vi har också berättat att alla de pengar de får in på att sälja sina saker ska de få använda till sitt nya rum och att skaffa saker dit. När de har sålt nåt åker därför en peng ner i spargrisen och de ser hur den växer.

Familjen Nygren

LINA NYGREN
Jag är mamman i Familjen Nygren. Jag gillar att skriva och jobba med ord och texter och jag är den som kommer att se till att ni får något att läsa längs vår resa. Under mina bästa stunder är jag påhittig, får roliga saker att hända, kan sitta och pyssla med barnen i timmar, är grym på att hitta fungerande rutiner för familjen och är en riktig känslomänniska. Jag funkar inte lika bra när jag är hungrig, när saker ändras i sista sekunden eller under stress, men det kommer jag ju få många chanser att träna på under resans gång...

När jag blev mamma, i slutet av 2012, förändrades mitt liv i grunden och också lite mer än jag var beredd på. Jag, som var van att leva ett självständigt och karriärsinrikat liv, blev plötsligt mamma, någon annas stora trygghet och fick fullt ansvar för en annan människa, vilket blev överväldigande för mig. Jag tyckte att det var jättesvårt att kombinera de två perspektiven inom mig och när vårt andra barn kom bestämde jag mig för att göra något åt detta och startade Life with kids. En tjänst som förbereder båda föräldrar på föräldraskapet - både genom prenumeration på dagliga texter, podcast, artiklar i vårt digitala magasin, forum i Facebookgruppen Moteherhood och fysiska Meetups.

ROBERT NYGREN
En bild säger mer än 1000 ord. Om ni kommer att få det matnyttiga av Lina så kommer ni att få inspiration av mig. Jag kommer att berätta om vår resa genom foton och filmer och vill försöka att få er att känna det vi känner när vi är ute och reser. Jag jobbar annars som frilansande filmare och fotograf och vill ni se tidigare gjorda  produktioner av mig hittar ni dem här.

När jag blev pappa föll livet på plats. Jag fick en mening och om jag fick så skulle jag spendera varje sekund tillsammans med våra barn. Det finns inget bättre än att upptäcka världen tillsammans med dem och därför känns vårt äventyr som den perfekta prioriteringen just nu.

JUNI NYGREN
Jag är storasyster i familjen Nygren och när vi åker på vårt äventyr är jag 5 1/2 år gammal. Jag gillar allt som är regnbågigt, att pyssla. bada och tycker om att vara med familjen. Jag tycker att det ska bli jättespännande att se nya saker, konstiga djur och vara tillsammans hela familjen, även om jag kanske kommer att sakna mina kompisar, men jag kommer ju hålla kontakten med dem och berätta om allt kul vi gör.

PENNY NYGREN
Jag är 3 år och tror att det blir kul att resa. Bara mamma och pappa låter mig bestämma vad vi ska göra, så blir det säkert bra. Min stora idol är min storasyster och jag gillar att sjunga och dansa, klättra och spela fotboll. Ni ser på mig när jag har haft kul. Både på förskolan och på gatan är jag den skitigaste ungen och jag gillar det! Jag tänker inte så mycket på vad som ska hända när vi kommer hem, utan lever livet här och nu.

CHARLIE NYGREN (uppdaterat dec 2018)
Jag är det senaste tillskottet i familjen och den minsta lillasystern. Jag är för det mesta nöjd och glad och så länge mamma och pappa är lyckliga så är jag det. De har berättat för mig att vi kommer att vakna upp på en massa olika ställen under kommande år och att jag inte kommer att ha en egen säng eller ett rum att bo i. Visst, lite orolig är jag. Jag hoppas att de har en plan för vad som händer sen. Men jag är glad så länge: mamma ger mig trygghet, pappa busar och leker med mig, Juni älskar mig över allt annat och Penny är the coolest kid in town.